Människor har väl generellt en massa konstiga saker för sig.

Så även jag.

En konstig sak jag gör är att när jag möter eller träffar på människor jag bara känner litegrann sådär eller har känt förut, men inte gör lika mycket längre, så försöker jag undvika att t.ex heja på dom osv.

Vet inte alls varför faktiskt.

Men ta tillexempel ett scenario där jag sitter på bussen, och ser någon jag känner litegrann kliva på och jag verkligen ser det(ibland gör man ju faktiskt inte det), då väljer jag att stirra rakt ut genom fönstret eller plockar upp mobil eller mp3 och försöker verka jätte-inne i apparaten för att i största mån undvika ögonkontakt och därmed kanske tvinga fram en beslutsångest hos mig själv över om jag ska heja eller inte.

Jag vet ju själv att detta beteénde är oerhört fånigt och dumt, men likförbannat gör jag exakt likadant när jag möter någon annan "halv-kändis" på kanske ICA den här gången. 

Självklart gäller inte detta alla gånger eller alla personer, men allt för ofta använder jag dessa fula knep.

Idag var jag in på ICA Esplanaden för att köpa tuggummi när jag väntade på bussen från navet för att åka hem efter jobbet.

I kassan satt en till mig gammal klasskompis från lågstadiet.

Jag kände igen honom direkt när jag ställde mig i kön till kassan.

När det blir min tur så blir det dom gamla vanliga: "var det bra så?" och "det blir 20 kronor" osv, och under hela tiden undviker jag att titta honom i ögonen. Efter det säger personen i kassan "Visst heter du Jonatan?".

(Och det kunde jag ju av logiska skäl inte neka till, för lögnare är jag ju inte) Han följer upp sin fråga med "Känner du igen mig?", varpå jag chockar mig själv med att säga, "njaa.. tror faktiskt inte det..". Och han berättade som jag redan visste att vi gått i samma klass på Essviks Skola.

Då låtsas jag fundera ett tag för att sen låtsas komma på, och säga "jaa, det är ju Emil! Eller hur?!".

Sen var jag tvungen att rusa till bussen.

Men den korta vägen till bussen, och den långa vägen hem satt jag och skämdes, trots att bara jag(fram till nu) visste om mitt pinsamma beteénde.

Är det bara jag som håller på såhär? 

Måste skicka in en brevfilm till "Bullen" om det tror jag.. (och kom ihåg, det är inte killen i filmen som har skrivit brevet).

 

bullis

5 december 2008 00:02

jag är av exakt samma beteende och använder faktiskt exakt samma metoder för att undvika dessa bedrövliga situationer

 

André

5 december 2008 19:25

Haha, så är vi nog allihopa. Tror mest det beror på att man vill undvika en pinsam situation. Men roligt är det ju så här i efterhand när du sitter och skriver om det ;)

 

vivis

6 december 2008 00:12

haha men tok! :D

 

brorAmerikan

7 december 2008 01:17

haha, det e det som e san skillnad mellan Sverige och Amerika! Skulle tro att sa gatt som alla svenskar gor sadar. Men hade det varit har i Amerika, nej nej, har e alla sa framat och sociala och halsar pa alla haha.

http://americaforoneyear.bloggagratis.se

 

Ulla skog

8 december 2008 12:51

Hahah där känner man igen sig.

http://epb.blogg.se

 

Sis

9 december 2008 14:00

Hur roligt det än kan vara i efterhand: är det ett beteende du vill ändra på eller är det bara ett konstaterande att det är så? Kramar

http://baratankar.blogspot.com

 

Krister Ulfbåge

11 december 2008 14:54

Det kommer nog vara så i hela livet för den stackarn :(

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så har jag satt mig i den sits jag inte vill sitta i.   Dum-i-huvves pojk.     Whine? ja kanske. ...

Näe, nu får det vara nog på bloggdöden!... tror jag..   Har funderat lite på det ett tag och det vore tamejtusan roligt att börja blogga igen!   Så tänkte åtminstone göra ett försök! Vi får väl se om det går bra eller som vanligt.   Men...

Måste nästan be om ursäkt lite för kvalitén och mängden på inlägg hittills. Det duger inte.   Men har inte haft någon överdriven tillgång till dator och internet, och har dom gångerna jag haft, varit så trött att jag inte orkat lägga någon kraft vid ...

Nu har vi kommit tillbaka till hotellet efter ännu en dag i Augusta/North Augusta.   Orkar faktiskt inte skriva så mycket ikväll för jag är helt sjukt trött.   Det är riktigt varmt här, vilket självklart är skönt, men man blir utmattad. Och påtal om ...

Har precis kommit tillbaka till hotellet i Augusta nu efter en heldag med en massa möten med amerikaner lillebror varit i kontakt med under sitt år här.   För er som inte vet om det så är alltså huvudmålet med våran USA-resa att "hämta hem" min lille...