För att spinna vidare på förra inlägget ska jag nu berätta om hur bra det känns just nu!

Det känns som att bra tider väntar för Jonatan Brynielsson.

Tänker inte säga för mycket nu, men det känns riktigt roligt om allt går som det ska. Roligt samtal idag, och grymt roligt sido-projekt på g.

Det som skulle få upp mig i brygga nu är om jag och mina två kära vänner avskrivs från dom felaktiga misstankarna som delgivits oss och om man kunde komma i lite bättre fysisk form. Men det skulle ju bara vara en bonus liksom, och det sista styr jag ju egentligen bara själv över.

Men det känns grymt bra nu iallafall. Bara hålla tummarna för att allt blir av.

Var ute i Våtnäs("stugan") idag och byggde med pappa.

Riktigt trevligt faktiskt. Spikade väggar och grejjer.

Synd att man är född med tummen mitt i handen(på riktigt.. min tumme sitter faktiskt MITT i handen). Men spika gick ju bra ändå.

Skulle knäppa en bild också.. Så att man får skryta lite här på bloggen.

Men jag tänkte att vi skulle hinna så mycket som möjligt innan jag knäppte, och när vi hade hunnit så mycket som möjligt hade det plötsligt blivit mörkt, och min 1.3 megapixelkamera på mobilen stod inte pall. 

Men jag tänkte lägga ut en bild från sist jag var ute och byggde, 22a Augusti när vi höll på att bygga "väggramarna".

Personerna på bilden är min syster Jenny och hennes pojkvän Albin.

Hur stor är den chansen förresten? Min lillebror heter ju som dom som ska veta vet, Albin. Och det är den enda Albin jag har träffat någonsin (och den enda mer Albin jag kan komma på är Lennart Ekdahls son Albin Ekdahl som numera spelar för Juventus). Och helt plötsligt kommer min syster dragandes med en pojkvän som också heter Albin. Inget ont om namnet, absolut inte. Men som sagt, hur stor är chansen?

Det är ungefär som att min storebror Simon skulle komma hem och berätta att han har skaffat en pojkvän som heter "Jonatan"(och inte "Jonathan" som är bra mycket vanligare).